Skickar min styrka...

Mina tankar går till en barndomsvän som plötsligt miste sin tvillingbror....

Det finns inga ord i världen som kan trösta henne, inga kramar som kan läka hennes hjärta, ingenting i världen kan hjälpa henne genom detta. Hon kan inte få honom tillbaka....

Hur går man vidare?

Hur tar man sig genom smärtan?

Hur fortsätter man leva?

Tycker så synd om henne att det gör ont i mig....

Jag har inte träffat henne på många år, så jag kan inte göra något för henne.

Men mina tankar och min styrka skickar jag till henne, och hoppas att hon kan ta sig genom sorgen med hjälp av sina vänner och familj.

Hon skrev:

Ta inte livet förgivet- ta inte familj,syskon o vänner förgivna- ta hand om varandra. plötsligt går livet förbi oss...