måndag 7 mars 2011

Mammaledigheten lider mot sitt slut....

Jag sörjer.....
Jag vet att jag säkert komma att tycka att det känns skönt att komma tillbaka till jobb och få umgås och vara social med vuxna människor. Vardagen kommer få en annan betydelse och helgerna kommer att vara riktigt värdefulla (om jag är ledig).
Men just nu känns det bara sorgligt....
Riktigt sorgligt faktiskt....

Vi hade inskolning på dagis i förra veckan. Dom har börjat med en ny sorts inskolning att jag är med honom lite längre dagar än bara några timmar. Så hela förra veckan var vi på dagis mellan 9-14. Elias klarade det jättebra och verkade gilla att få leka och vara med dom andra barnen. Det var nog värre för mig. Jag var helt slut på kvällarna. Det blir ju automatiskt att man hjälper till lite, leker med barnen, hjälper dom på med vantarna, håller ett extra öga osv.
Det var lite skillnad från att ha gått och lullat i mammaland över 1 år.

Elias var så duktig.
Han åt och sov så bra.
Jag var så imponerad på alla barnen där. Så otroligt duktiga. Satt fint vid samlingen, åt så fint när dom skulle äta, sov utan protester och lekte fint med lera och målade och dansade.
Superduktiga barn.
Min första tanke var, det här kommer inte Elias fixa. Men det gjorde han!

I fredags lämnade jag honom ensam på dagis.
Jag bara lämnade över mitt barn i andra människors händer och gick hem.
Det var lite sorgligt.
Jag hade massor att göra hemma, så lugn och ro blev det inte. Alla såna där "måsten" som skulle göras. Och så städade jag hemma med. Fick stressa iväg när han skulle hämtas klockan 13.30 igen.
Allt hade gått jättebra, han hade inte gnällt en enda gång. Han hade ätit och sovit bra!
:)
Så skönt.
Det kasnke inte är säkert att det går lika bra denna veckan, det får vi se.


Nästa vecka börjar jag jobba .....
Det är verkligen blandade känslor. Jag är inte jätteglad att gå tillbaka till jobb när man haft en sån frihet så länge. Att helt plötsligt behöva jobba kvällar och helger känns ju såadär kul.
Å andra sidan kan det få vara skönt att få vara bara JAG några timmar om dagen. Inte sitta på golvet och leka eller se till att lillen får mat eller ny blöja.
Vet inte riktigt hur jag ser på det hela. Men sorgligt känns det...
Med tanke på att jag jobbar kvällar så kommer ju Sören få ta mycket ansvar. Hämta på dagis, hem och fixa mat, bada Elias och lägga honom.
Sören har ju haft det lite för bra ett tag nu. Maten har oftast stått klar när han kommer från jobb och vi har hjälpts åt med Elias på kvällen, så det blir en omställning för Sören med.

usch nä.... Nu vill jag inte tänka på det mer.
Har ju en hel vecka kvar..... :)

1 kommentar:

  1. Förstår känslan av att gå tillbaka till jobb, det var väldigt skönt att få prata med vuxna även om man kände att man saknade Isac. Fördelen med vårt jobb är att barnen behöver inte vara lika mycket på dagis som andra. liten tröst men ändå.

    SvaraRadera