fredag 31 augusti 2012

V.37

Oj, nu går tiden fort.
V.37 redan.
Inte lång tid kvar nu. Spännande:)
Jag ser INTE fram emot förlossningen. Nästan lite rädd för det faktiskt. Denna gången vet man ju vad som väntar, även om man har förträngt smärtan.
Jag har glömt hur pass ont det gjorde, men jag vet att det var så illa att jag trodde jag skulle dö!
Pratade lite om förlossning med barnmorskan förra gången, och vi pratade smärtlindring. Ja eftersom jag inte hann med någon smärtlindring med Elias så trodde hon heller inte jag skulle hinna det denna gången heller.
Låter ju lovande:)
Nåt annat jag tänker på denna gången är att det kan ju hända så mycket. Det tänkte jag inte alls på med Elias.

Dessutom måste ju min mamma hinna hit och passa Elias när vi åker in.
Antingen om det är mitt i natten eller på dagen så krävs det ju att det funkar.

Ja det närmar sig:)
På måndag ska jag på ultraljud igen för att se så hon gått upp i vikt, min lilla bebis.

Elias pratar ofta om bebisen och att han ska hålla den. Måste vara någon som sagt det till honom, för jag har inte sagt det. Men han säger att han ska hålla den:)
Och ofta när vi sitter i soffan så lägger han huvudet på min mage.
Får hoppas han tycker om bebisen när den kommer ut också:)



3 kommentarer:

  1. Kände exakt också så där inför förlossningen nu, man vet ju som sagt vad som väntar! Och även om jag hade en bra förlossning med Ellen, så var Hugos ännu bättre! tror det är "lite lättare" med tvåan, du vet liksom vad du ska göra och hur ;)
    dock var det ingen som nämnt något som heter "eftervärkar" för mig, de blir tydligen värre för varje barn, så va inte rädd att be om smärtlindrig för dem, jag gick på det i ett helt dygn!!
    KRAM KRAM

    SvaraRadera
  2. Finaste magen har du! Och finaste lilla prinsessan väntar vi på med stor längtan! Håller alla tummarna för er! Du fixar det! Det vet jag!! Kram och massa kärlek!

    SvaraRadera
  3. God kväll..Inte lång tid kvar..Lycka till :) kram kram

    SvaraRadera