onsdag 8 juni 2011

Busy busy busy

Tusen millioner saker som ska göras och alldeles för lite timmar på dygnet...
Har så mycket ärenden som ska göras, samtal som ska ringas och att göra listan bara växer.
Inte nog med det så har vi trädgården som anläggas och när vi ska hinna det vet jag inte.
Hade vi nu varit rika så hade jag absolut betalt någon att göra det!

Att sedan Elias är tröttare än tröttast och gnälligaste ungen i Skåne när man hämtar honom på dagis hjälper ju inte heller!
Eller kanske hör det ihop?
Jag försöker verkligen att ägna mig åt honom dom få timmarna han är vaken när vi kommer från dagis, för jag vet ju att han somnar tidigt och jag kan göra alla måsten.
Men dom senaste 2 dagarna har han varit omöjlig! Jag har testat ALLT. Men han vill ingenting och jag vet ju att han är hungrig när vi kommer hem, men äta ska han INTE! Han kastar kexen, slår bort yoggin, kastar muggen så långt han kan. Tro mig, jag har testat allt som han kan tänkas tycka är gott. Mat, kex, saft, macka, yoggi, banan. Idag testade jag även oboy i min desperation att få i honom något som kunde ge honom lite energi. Men icke!
Han blir bara jättearg och sparkas och får utbrott. Aldig sett honom sån! Skrämmande. Jag var nästan på väg in till akuten för jag var helt säker på att något var fel. Men sen lugnade han sig när jag testade ge honom sin flaska.
Välling dricker han inte, men Nestles NAN 3 går ner. Det är ju inprincip ren mjölk med vitaminer och mineraler, så han blir ju inte direkt mätt. Men vad ska man göra?
Han lugnade sig iallafall... En stund.
Mina känslor pendlade däremot mellan oro att något var fel, till ilska, till lycka när han lugnade sig och till underbar kärlek när han pussade mig! :)
Söta lilla unge förvandlades till det vildaste monster och tillbaka igen!
Hur är det möjligt?

Nu sover han gott och är så söt när han sover! :)

2 kommentarer:

  1. Charlie är likadan just nu... Skulle tippa på en fas tror jag.
    Saknar att ha "Växa och upptäcka.." att slå i =)

    Testa, testa, testa är det som verkar vara ledorden, både för oss och dem. De testar sina gränser och vi testar alla knep vi kan <3

    Förhoppningsvis går det över, det oxå!

    Kramar!!

    SvaraRadera
  2. Tro mig.. har det börjat så slutar det inte... Det blir lite lugnare i nån dag sen är det dags igen!! Jag har hållt på så i 4 år nu och det har inte blivit bättre! =) kram Jessi

    SvaraRadera