Tjockisen...

Då har vi varit på 5 månaders kontrollen. Kan inte fatta att han redan är 5 månader. Det är alltid lika spännande att veta vad han väger!

Hur kan det vara så spännande? Kanske är det så att man vill ha nån bekräftelse att han mår bra. Jag ser ju att han mår bra och växer. Men ändå så är det nästan så det pirrar i magen när man lägger honom på vågen. :)

7710 g!!

Han har alltså gått upp 1,2 kilo på en månad. Och jag som var lite nervös att han inte fick i sig tillräckligt med näring eftersom han redan bytt ut vissa mål ersättning mot mat. Smakportionerna gick snabbt över till att äta tills han blev mätt. Men jag trodde inte att majs/potatis kunde ersätta den näring som fanns i flaskan. Men tydligen klarar han sig utmärkt.

Så idag fick han även smaka kalops. Det var gott!

5 månader betyder också vaccination. Och det gör ont i "mamma-hjärtat" kan jag berätta.

Jag tittar såklart inte när dom sticker honom, utan jag försöker koncentrera mig på Elias istället. Men att se hans ansiktsuttryck när han får sprutan är hjärtskärande. Min stackars lilla bebis!!

Så kommer skriket.... och tårarna! Det är alltså inte ofta han gråter så tårarna rinner, men när han gör det så känns det i mitt hjärta.

Och när han väl lugnat sig efter den, så ska han ha en till i andra benet....

Jag tycker själv att Elias är en snäll bebis. Han skriker faktiskt nästan aldrig. Gnäller gör han en hel del, men gråta har jag bara hört honom göra ett fåtal gånger.

Så man blir lite mesig när han väl gör det.

Min lilla snutte...

Vi mätte honom också idag. 65,5 cm.

Mammas duktiga lilla kille!

Nu ligger han och sover, och jag håller tummarna för att han vaknar utan feber och andra biverkningar från vaccinet.....