Kolik

Detta önskar jag inte ens min värsta fiende.....
Fyyyyyyyy

Kolik finns ju som allt annat i olika former, men symtomen är att liknande beteende kommer vid ungefär samma tid minst 3 dagar i veckan.

Thilde började skrika om eftermiddagen. Otröstligt. Spänner sig och verkar ha otroligt ont i magen. Hon vrider sig av smärta, och skriker så hon knappt får luft.
Sen brukar det gå bättre, med bara lite gråt och gnäll fram till vid 18 tiden. Då kommer skriket tillbaka.....
Och håller på till nån gång mellan klockan 19-20 tiden.

Skriket är hjärtskärande. Hon skriker sig hes. Ingenting hjälper.....
Det gör så ont i mitt hjärta att se henne sån och inte kunna göra något.

Detta har hon gjort ett par gånger förra veckan och nu 3 dagar i sträck.
Så är det kolik?
Ja det verkar så.....

Vad det än är, så är det fruktansvärt.
Att inte kunna hjälpa henne, att inte kunna göra något.
Hon ålar sig i famnen och bara skriker otröstligt.....
Samtidigt har det en ond effekt på Elias. Han blir trotsig och gör allt han kan hitta på för att få min uppmärksamhet.

Det är värre än vad jag kunnat tänka mig. Jag har hört att kolik är hemskt, att det är jättejobbigt för föräldrarna. Men så här hemskt hade jag inte kunnat föreställa mig.
Det är fruktansvärt!!

När det slog oss att det är kolik, så är det lättare att acceptera, men absolut inte lättare att hantera.
Det krossar mitt mammahjärta totalt....
Hur hittar man styrka till detta......